Chileadoption.se Podd

Tack! Föreningen vore ingenting utan dess medlemmar och de pålästa personer som delar med sig av kunskap och erfarenheter. I detta avsnitt talar vi om sådant som för oss är svårt att förstå, frågor som ingen ställer öppet och brott som väntas ut istället för att redas ut. Vad betyder den svenska utredningen av internationella adoptioner för oss som förening? Vad borde en myndighet som ansvara för internationella adoptioner ha för uppgifter? Och så vidare. Låt 2023 bli det år då Sverige samarbetar med Chile kring våra adoptioner!

Vi har nu haft två dagar med vila, och har haft tid att reflektera och planera framåt. Hur kunde Adoptionscentrum tillåtas förmedla barn för adoption, utan tillstånd? Vi hoppas att den svenska utredningen av internationella adoptioner följer pengarna i denna smutsiga verksamhet.

Om Hijos y Madres del Silencio:s tredje internationella kongress

Idag är det fredagen den 28 oktober och vi har befunnit oss i den gamla kongressbyggnaden i Santiago där HMS hållit den första dagen av deras 2-dagars kongress.

Heldag. Tillresta gäster från runt om Chile, alla mammor/familjemedlemmar, Föreläsningar. Gemenskap. Sammanhang. Starka möten.

Våra tankar och reflektioner en sen kväll..

I dagens avsnitt pratat Gabriela och Maria om resor till Chile. Hur var det att resa till Chile för första gången? Varför reste vi just då? Hur var det att vara i Chile? Vill vi åka tillbaka igen?

Den 22 och 29 september kommer Uppdrag Gransknings ”De stulna barnen” att sändas på TV. Men föreningens arbete startade långt innan det blev TV av våra öden. Frågan är varför inget hänt i Sverige de senaste 4 åren, står vi rättslösa i Sverige idag?

Från Sveriges riksdag idag:
Jon Thorbjörnson från Vänsterpartiet har idag talat om hur vi barn stals och hur vi fördes ut ur Chile för att sedan adopterades i länder som Sverige. Vi är över cirka 2200 personer som kom till Sverige för att adopteras under 1970/80/90-talen. Thorbjörnsson: ””Herr talman! Vad har format mig? Vilka är mina rötter? Vem är jag? Det är frågor som dyker upp under din livstid direkt eller indirekt. För en del är svaren enkla att hitta. Man har dem nära inpå. Det finns att hitta. Det finns papper att leta i. Men för andra är det desto svårare. Vad gör man om historien inte stämmer? Vad gör man om någon har stulit den...? ”...Vi vill att det tillsättas en utredning av hur svenska myndigheter och adoptionsorganisationer hanterat adoptioner från Chile till Sverige. Det är det minsta vi kan göra. Vi har ett ansvar.
Jag vill därför instämma i de adopterades: No más silencio! Vi kan inte bara vara tysta. Vi måste också agera.”

Beslut om utredning ska fattas i Socialutskottet den 10 juni, om 6 dagar.
Hur ställer sig riksdagens andra partier i detta med barnarov och oegentligheter i samband med adoption? Är det ok att barn stjäls och separeras från sina familjer för att adopteras i Sverige?

Detta avsnitt av podden handlar om en artikel i den chilenska tidningen VEA, 14 augusti 1975: ”Exklusivt - skandalös trafik med chilenska småbarn”, med undertiteln ”Polisen undersöker mystiskt organisation som adopterar ensamstående mödrars barn för vidarebefordran till europeiska länder.”

Jag kommer läsa upp ett brev från charge d’affairs på Svenska ambassaden i Santiago de Chile till Utrikesdepartementet, Stockholm 1975-08-19. Så här beskriver charge d’affairs situationen:
”Sedan några år tillbaka driver svenska medborgare Anna Maria Elmgren en förmedlingsverksamhet för adoption av chilenska barn till Sverige. Detta sker i nära samarbete med berörda chilenska myndigheter. Ambassadens intryck är att fru Elmgren handlägger dessa ärenden med stor grundlighet och öppenhet och således på alla sätt korrekt.”
Citat från artikeln:
”Märklig trafik med småbarn. Ca 70 chilenska småbarn har överförts till Sverige under de senaste tre åren för adoption till barnlösa äktenskap.”
Artikel avslutas: ”... två händelser som kastar en mörk skugga över adoptionsärendet och som bekymrar polisen: de sex barn, vars sak fördes i Tredje domstolen, är barn till ensamstående mödrar och det var den svenska medborgare själv som påbörjade underhandlingarna av adoptionsärendet.
Medan polisen gå vidare i sina undersökningar för att uppnå klarhet i dessa ärenden, fortsätter händelsen att bekymra, ty överföringen av chilenska småbarn till Sverige växer istället för att avta.”

Detta avsnitt handlar om att den svenska myndigheten MFoF publicerar den chilenska parlamentariska utredningen, på svenska - med kommentaren ”MFoF anser att det i Sverige bör utredas vilka åtgärder staten bör vidta när uppgifter framkommer om oegentligheter inom internationella adoptioner. Det har MFoF framfört till Socialdepartementet.” Denna formulering var surrealistiskt att läsa, på ett bra sätt! Men frågor och funderingar kring faktumet att material och information har funnits tillgänglig sedan 2018 från Chile men inte har delats med oss på svenska ger en dålig eftersmak.

I föreningens podd kommer vi belysa och lyfta fram olika delar av parlamentariska utredningen som genomfördes 2019. I första delen vill jag berätta om två chilenska kommissarier, som vittnade vid sammanträde 8 den 6 maj 2019. Deras arbete och berättelser handlar om våra svenska fall, vi som fördes ut ut Chile till Sverige.

Kära Chilefamiljer!
Under lång tid har vi fört diskussioner med Aja Elmgren och inom AC:s styrelse om vårt moraliska och ekonomiska ansvar för de drygt tjugotal medhjälpare Aja har för verksamheten i Chile.

Hur gick det till när den svenska adoptionsbyrån beslutade sig för att gå in och arbeta i Chile efter den 11 september 1973, en diktatur styrd av militärer?

Chile var då ett land som präglades av politiskt förtryck, övervåld och styrdes av militär. Tusentals människor var tvungna att lämna landet, att gå i exil till länder som Sverige.

Hur gjorde den svenska adoptionsbyrån för att starta upp sitt arbete? Vi vet att byrån hade en svensk kvinna på plats i Santiago som arbetade tillsammans med en chilensk socialassistent. Hur byggde hon sedan upp ett kontaktnät? Vilka byggde hon upp en relation med, vilka militärer i diktaturens Chile?

Detta avsnitt samtalar Maria med Lucila Riquelme. Detta blev ett av de längre samtalen vi haft i podden, som alltid så finns det så mycket att samtal om, adopterade emellan.

Lucila kom till Sverige 1974, som 4 åring. Hon adopterades privat, men adoptionen ordnades av den svenska ökända kvinnan i Chile, Anna Maria Elmgren – Aja. Lucila hade till och med bott hemma hos Aja under en tid innan svenskan kunde ta ut Lucila ur landet.

Lucila upptäckte att hennes adoption var olaglig redan 2014 och chilensk TV gjorde en dokumentär om hennes jakt på hennes historia det året.

Mors Dag i Chile, el dia de las Madres. Mami, jag vill att du ska veta hur mycket jag saknar dig. Hur mycket jag saknar att vara din dotter. För 45 år sedan var du gravid och jag var en baby som växte inom dig, vi var en. Men sedan, precis efter att du födde mig, separerades vi.

Aja, Adoptionscentrums svenska kvinna i Chile har skrivit detta brev, lördagen den 6 september 1975 i Santiago. Hon behöver inleda brevet med en förklaring varför föräldrarna får hem sitt barn från Chile, med ett annat namn, det namn en annan pojke skulle ha haft - och den andra pojken hade fått det namn just dessa föräldrar angivit deras son skulle heta.. Snurrigt?! Ja, det är hela brevet.. Även originalet av domstolens beslut som ger de blivande föräldrarna omvårdnaden av pojken saknas. Detta hände i barnavårdsdomstolen i Temuco.

Den 27 oktober 1975, Osorno i Chile. Brev till väntande förhandsgodkända föräldrar i Sverige, privat adoption genom en kyrka. En pastorsfru försöker hitta en flicka att ta med till Sverige och har genom ett sjukhus kommit i kontakt med en socialassistent vid lasarettet i Osorno.

I detta avsnitt samtalar föreningens Luisa och Maria om de olagligheter och oegentligheter som den chilenska brottsutredningen hittills identifierat i våra svenska fall. Vi har information direkt från brottsutredningen, på spanska, som vi samtalar kring. Plus andra teman och tankar som kommer upp i samband med detta.

Den 24 september 2018 delade den chilenska brottsutredningen med sig av en statusuppdatering. Var hade de fått tag i underlag till utredningen? Vad undersöker brottsutredarna? Vilka personer och organisationer utreds? Vad betyder brottsutredningen för oss i Sverige? Våra chilenska dokument som vi fick med oss från Chile är superviktiga i detta, man kan lätt upptäcka oegentligheter, felaktigheter och olagligheter. Det är så viktigt att vi adopterade i Sverige tar oss tiden att fylla i utredningens formulär och scannar in våra dokument. Varje fall är en liten pusselbit i en stor härva. Nu bryter vi tystnaden kring detta! No mas silencio!

I september 2018 var föreningens Maria i Chile för att representera svenska Chile-adopterade och berätta våra historier i Chiles riksdag. Tillsammans med representanter från Hijos y Madres del Silencio träffade hon politiker i Socialutskottet, Chiles justitieminister och ordföranden för riksdagen. Här pratade man för första gången om dessa övergrepp på mödrar och hur vi barn hade setts som handelsvaror - hur det verkade handla om mer än 10.000 fall där chilenska barn hade lämnat landet för att kunna adopteras i utlandet - i länder som Sverige. Detta tas på allvar i Chile och en politisk parlamentarisk utredning har genomförts. Hur ser våra svenska politiker på denna utredning? Kan man ta del av den chilenska utredningen, utan att utreda vad som gick fel i Sverige? Det vill vi i föreningen gärna veta!

Två flickor togs ifrån deras mamma på sjukhuset i Valdivia. Mamman sökte efter sina barn i över 34 år innan hon kunde återförenas med sina döttrar igen. Flickorna kom till Sverige 1977 med en helt annan historia uppdiktad av Adoptionscentrums svenska kvinna Aja.

I detta avsnitt läser jag upp ett brev till två blivande föräldrar i Sverige, skriver av en socialassistent i Temuco i maj 1979. Som i så många andra fall stämmer inte socialassistentens historia överens med verkligheten, vilket nyligen uppdagades.

I detta avsnitt berättar Tobias sin historia. Hans historia började i Chile 1977, då som Eduardo som var yngsta barnet av 6 i en familj i Temuco. Tobias har alltid vetat om att han är från Mapuche-folket, ett av Chiles urfolk. Tobias kunde pussla ihop sin historia med hjälp av två DNA-test. I april 2019 kunde han träffade sina syskon för första gången sen han lämnade Chile mot familjens vilja.

Detta avsnitt handlar om Johanna Ahlin som berättar om sitt liv och adoption. Johanna föddes i Temuco och kom till Sverige som 5 månader gammal bebis och växte upp i Norrköping.

Känner ni igen avslutningsfrasen? Många av oss som kom till Sverige för att adopteras, hade med oss ett brev från Adoptionscentrums svenska kvinna i Chile - med en beskrivning av vår bakgrund. Det har i allt för många fall visat sig vara brev fulla av lögner men det enda vi vetat om vår bakgrund. Vi kommer framöver läsa in brev som adopterade haft med sig från Chile. Stort tack till er som bidragit med material!

Detta avsnitt handlar om situationen i Sverige och Chile under 1975, det år Adoptionscentrums arbete satte fart. Detta år kom 97 barn från Chile till Sverige för att adopteras, men på Justitiedepartementet och Utrikesdepartementet var man ännu inte helt säkra på vad som gällde vid adoption av chilenska barn i Sverige. Brev mellan Charge d’affairs i Santiago och Adoptionscentrum i Stockholm. Aja, den svenska kvinnan i Chile beskriver också situationen i Chile i oktober 1975. Intensivt.

Detta avsnitt handlar om den chilenska parlamentariska utredningen. Det var under 2019, som utredningen av de olagliga adoptionerna genomfördes och slutfördes i Chiles Andra Kammare. Man tillsatte ett utskott, Comisión Investigadora de Adopciones Irregulares”, som arbetade med att se över hur den chilenska staten och dess tjänstemän var inblandade och en aktiv del i brottsligheter. I oktober röstade ledamöterna i den Andra Kammaren för att godkänna utskottets slutsatser och rekommendationer.
Vad innebär denna utredning för oss ca 2200 svenska Chile-adopterade? Hur ska vi och våra föräldrar kunna ta del av denna utredning? Hur ser våra svenska politiker och myndigheter på vad man kartlagt i Chile? Citat från utredningen:
”Som redan sagts är det visst att regelvidrig och/eller illegal adoption och därmed följande kränkningar av grundläggande rättigheter förekom i Chile under 1950-talet fram till 2000-talet. Detta uppstod eftersom det inte fanns något system som garanterade de adopterade barnens rättigheter gentemot privata och internationella institutioner som medverkade i adoptionsprocesserna och som styrdes av sina egna ekonomiska intressen.”
(Parlamentariska utredningen i Chile om internationella adoptioner, s. 135)

Alla drygt 2000 barn som kom från Chile till Sverige, genom adoptionsbyrån Adoptionscentrum har namnet på deras svenska anställda kvinna i sina papper: Anna Maria, Aja. Detta avsnitt handlar om denna kvinna och olika dokument som finns tillgängliga: Ett chilenskt examensarbete från 2003, Ett PM från Adoptionscentrum, en stämningsansökan där den svenska kvinnan stämmer chilensk TV.

Information om den chilenska brottsutredningen som utreder barnarov och oegentligheter i samband med adoption. Våra svenska fall.