Faktoidpodden

Trodde du att Arktis var täckt av is? Ja, än så länge åtminstone … Men under flera hundra år fanns det en uppfattning, av varierande styrka, som gick ut på att vattnet kring nordpolen var mer eller mindre isfritt. Många begav sig ut för att hitta det isfria polarhavet, Polynia. Inte så få blev kvar.

I det förra avsnittet tog jag upp ”psi-kapplöpningen”, när öst och väst tävlade – eller vad man nu gjorde – inom parapsykologi. Den här gången ska det handla om klassisk vapenteknik, närmare bestämt inom flyget. USA och Sovjet utvecklade en rad olika modeller för olika ändamål. Fick den ene fram ett plan som var särskilt bra på något, fick den andre svara med ett motmedel, eller ett plan som löste samma uppgift ännu bättre, eller både ock. Det ledde till en del märkliga situationer när fakta blandades ut med rykten och fantasier, och plan togs fram för att tävla med plan som aldrig funnits, eller var gjorda för andra ändamål än man trott …

I två avsnitt går jag igenom pseudovetenskap och skrönor som frodades under det kalla kriget. Jag börjar med att beskriva den besynnerliga ”psi-kapplöpningen”, när man i öst och väst försökte dra nytta av telepati, telekinesi och andra parapsykologiska fenomen.

Om ord och uttryck från spelens värld. Som ”full pott” eller ”jackpott”, som syftade på den pott man spelar om. Att de började som spelbegrepp känner nog de flesta till. Men visste du att ”börja på ny kula” också gör det ? Liksom ”gå hem” och ”gå bet”? Visste du att ”bekänna färg” ursprungligen (och fortfarande) syftar på kortfärger? Eller att någon som ”får ett spel” liknas vid ett flipperspel?

Fakta och faktoider, liksom några frågetecken. Som varför ”sinkadus” syftar på något bra, eller om ”saken är biff” verkligen har den historia som jag tror att det har.

Hur bröt det första världskriget ut? Man kan få höra att efter skotten i Sarajevo bröt det ut mer eller mindre automatiskt, på grund av allianser och fördrag som trädde i kraft. Man kan också få höra att kriget skulle ha kraschat in i verkligheten helt oväntat, att ingen trodde att något sådant skulle kunna inträffa. Eller att folk, när det ändå bröt ut, trott att soldaterna skulle vara hemma till jul – efter att ha gett en seger åt den egna sidan, såklart.

Se där tre hel- eller halvmyter som granskas och avfärdas i detta avsnitt av Faktoidpodden. Men mest utrymme får rykten som cirkulerade i krigets första veckor och månader. De är intressanta för mer än sin egen skull.

För på ett sätt är alla krig lika: De är perfekt grogrund för rykten, skrönor, vandringssägner och faktoider.

Ormolja är ju en klassisk beteckning för skräp i allmänhet och kvacksalveri i synnerhet. Vad alla inte vet är att begreppet länge skulle tolkas bokstavligt. Under hundratals år var ormolja stapelvara i europeisk medicin. Sedan blev den omodern här, samtidigt som den blev modern i USA. Jag går igenom ormoljans historia, från antiken fram till idag. Jag passar även på att avliva några myter, som att ormolja skulle komma från Kina.

Världens mest kända kryptozoologiska monster skapades 1933. Det har inte medeltida anor, trots vad som ofta sägs, utan är faktiskt av senare datum än liknande varelser som rapporterats från många andra skotska sjöar. Jag går igenom Nessies historia, de mest kända beskrivningarna, bilderna och försöken att spåra den/det, liksom olika förklaringar som lanserats, av Nessie som faktisk varelse eller sägen.

I första säsongens sista avsnitt avrundar jag kristendoms-faktoiderna med några faktoider som inte kommer från Bibeln (åtminstone inte direkt). Är dop = namngivning? Kristnade Ansgar Sverige? Predikade medeltidens präster på latin? Är de hetaste platserna i helvetet reserverade för dem som i tider av moralisk kris behåller sin neutralitet? Är påven ofelbar? Är bäver fisk? Och hur stort är egentligen Kristi kors?

Hur mycket är en mille eller en kilobyte? Hur mycket är en biljon och en billion? Vad är skillnaden på en algoritm och en logaritm, mer än att de är helt olika saker? Och framför allt tar vi en titt på det gyllene snittet, och dess likhet med en pyramid.

Bibelstudierna fortsätter … Vi läser om en av de mest uppmärksammade apostlarna, Maria Magdalena – att hon skulle ha varit prostituerad är inte bara en myt, utan en ovanligt lätt debunkad myt som *ändå* hållit i över tusen år. Aposteln Petrus har en egen symbol, ett vänt kors – hur i allsin dar kom det att förknippas med Djävulen och satanism? Vi tar en titt på när, eller om, Saul(us) blev Paulus och hur fariséerna egentligen var. Och så blir det en icke-faktoid: Hur den barmhärtige samariten blev den barmhärtige samariern.

Vi fortsätter med faktoider i Bibeln. Nu har vi kommit till Nya testamentet och därmed, till slut, det kristna materialet. I detta avsnitt ägnar vi oss mest åt den första julen. När inträffade den – år, dag? Föddes Jesus i ett stall? Och hur många var de tre vise männen?

Faktoider med bäring på geografi på olika sätt. Liksom en historia som är helt sann – och en som är halvsann. Men i övrigt det faktoider, myter och konstigheter för hela slanten (om det hade kostat något). Som varför vi ska lära oss Hallands floder, om det finns en sjösjösjösjö eller kullekullekullekulle, om jordens största (nja) städer, och framför allt om när man inte alls trodde att jorden var platt – inte ens Columbus, trots att han hade så fel.

Bibelstudierna fortsätter, nu med 2 Mosebok: Den egyptiska fångenskapen, ökenvandringen, en hel del om Mose och de tio budorden, och ännu mer om änglar. Om avslutning lite feministisk bibelläsning när Lilit får vara med.

Nu blir det bibelstudier! I flera avsnitt framöver kommer Faktoidpodden att ta upp faktoider, missuppfattningar och relaterat som har med Bibeln och kristendomen att göra. Är kunskapens frukt verkligen ett äpple? Varför kallas Jahve Jehova? Är det någon skillnad på syndafallet och syndafloden? Med mera.

De flesta vet inte vad borgenär betyder – men de flesta av dessa icke-vetande tror att de vet vad det betyder. Alla vet vad UFO betyder, nästan ingen använder det på det sättet. Färre vet, eller tänker på, vad konspiratorisk betyder – nästan lika få som de som använder det korrekt. Och så hittar vi fel i akademiens ordböcker, förvånande historier bakom ord som maska och nazist, och tar reda på skillnaden mellan centrum och epicentrum.

"Play it again, Sam" – var sades det? Av vem? Eller alls? 

Nu blir det faktoider, myter och missuppfattningar tills vi får fyrkantiga öron. Hur fungerar kvicksand, kloroform och hjärtstartare? Är det någon som kommer ihåg kvicksand? När badade Mr Darcy? Hur kommer det sig att alla rovfåglar låter likadant? Med mera.

Krig är också föremål för faktoider – sannerligen. Inget om det senaste men desto mer om historiska krigsrelaterade faktoider. Som att Sverige och San Marino skulle ha legat i krig med varann i flera hundra år, att det tappra polska kavalleriet angrep tyska stridsvagnar eftersom de inte kunde göra något annat, eller att Churchill lät Coventry bombas. Och hur var det med bomber eller minor som ser ut som leksaker?

Hur dåligt minne har guldfiskar? Stoppar strutsar huvudet i sanden? Kan humlor verkligen flyga, även på papperet? Hur dåligt minne har guldfiskar? Har Sverige haft ett älgkavalleri? Är ris farligt för småfåglar? Hur kokar man en groda? Och hur dåligt minne har guldfiskar, egentligen? – Det blir en rad klassiska faktoider när Faktoidpodden tar upp det djuriska temat.

Jag berättar om ett kapitel i pseudovetenskapens historia – fast var på skalan vetenskap/pseudovetenskap låg egentligen de berömda kanalerna på Mars? Hur många trodde på dem? Vilka? Och varför?

Sade eller skrev den där verkligen det där? Citat är en rik underkategori av faktoider. En del citat blir förvrängda. Många tillskrivs folk som inte alls haft med det att göra, men som vi av en eller anledning tycker passar för att sägas av den personen. Som Abraham Lincoln formulerade det: "Problemet med citat på internet är att de ofta är osanna".

För alla som tillhör begåvningsreserven, och alla som inte gör det: Vad är krokodiltårar? Och vad är en björntjänst? Vad innebär det att något är vederlagt? Vad betyder käring, egentligen? Hur har ord som fika, muck, golf och moped bildats? Hur många ord för snö har eskimåerna – och får man verkligen säga "eskimå"? Och sist men inte minst, finns lagom bara i Sverige?

Den här gången tar jag upp en enda faktoid. Å andra sidan rymmer den flera faktorer och felgrepp som återkommer i andra sammanhang. Dessutom är det en tämligen okänd historia som jag misstänker att många av er inte känner till.

Jag fortsätter att gå igenom kvacksalverier, liksom några myter och missförstånd kring dem. I det här avsnittet tar jag bland annat upp kolloidalt silver, det irrelevanta vaccinmotståndet, några moderna huskurer, ormolja (bokstavlig) och den mexikanska kvack-industrin.

De allra flesta faktoiderna är harmlösa. Andra är det inte. Nu ska jag ta upp förvillelser som kan skada och döda, nämligen kvacksalveri. Jag beskriver några sorters kvack, och tar även upp relaterade myter och missförstånd. Eftersom det finns massor av material i ämnet, som jag förresten nyligen gett ut en bok om – "Kvacksalveri!" heter den, köp den! – fick det bli två avsnitt. I det här avsnittet tar jag bland annat upp homeopati, antroposofisk medicin, kinesisk medicin, blodiglar och detox.

Ett lite längre avsnitt där jag går igenom ämnet källkritik – vad är det, egentligen? Jag berättar om hur källkritiken utvecklades av historiker på 1800-talet, hur dess så kallade kriterier användes och används på historiska texter, och hur samma kriterier kan användas på internet och sociala medier idag.

I detta avsnitt går jag igenom faktoider om drycker. Inte alkoholhaltiga, de får ett eget avsnitt, men alla andra: vatten, mjölk, te, kaffe … Med mera. Bor vi verkligen i mellanmjölkens land? Vem var Earl Grey och varför fick han en tesort uppkallad efter sig? Har samer salt i kaffet? När kom cola till Sverige? Vad är kolsyra? Och hur gick det egentligen för Prädd?

Det tredje avsnittet av Faktoidpodden handlar om mat. Det blir mest kulturhistoria, som klassiska faktoider om hur vi fått hit kåldolmar eller potatis, eller kungen som inte dog av hetvägg. Det blir ett par små om hjorthornssalt (och ingenting annat) och Kalles kaviar. Det blir en faktoid om matlagning (kokar salt vatten fortare?), och så en superklassiker om det där med att bada efter maten.

I det andra avsnittet blir det bara faktoider, massor av historiska faktoider, från stenåldern till Rom med lite avstickare. Varför kallar vi dem grottmänniskor trots att bara ett fåtal bodde i grottor? Fanns det vin i Sverige på bronsåldern? Hur många pyramider finns i Egypten? Födde Caesar med kejsarsnitt? Och varför är det nödvändigt att segla?

I det första avsnittet av Faktoidpodden berättar jag om hur begreppet "faktoider" uppstod, om andra som ägnat sig åt ämnet, och hur jag hittade faktoider och blev intresserad. Jag beskriver lite om hur faktoider uppstår, hur de fungerar och hur de sprids, och inte minst hur de utvecklas över tid.