Skip to main content
Folk och Försvar-podden

Folk och Försvar-podden

By Folk och Försvar-podden

Folk och Försvar-podden fokuserar på händelser, beslut, institutioner och personer som påverkar vår säkerhet.

Folk och Försvar bidrar till att Sveriges säkerhet ska vara hela folkets angelägenhet.
Where to listen
Apple Podcasts Logo

Apple Podcasts

PodBean Logo

PodBean

Spotify Logo

Spotify

Currently playing episode

Vattenbrist – en källa till konflikt eller internationellt samarbete?

Folk och Försvar-podden

1x
Lärdomar för totalförsvaret från kriget i Ukraina
Lärdomar för totalförsvaret från kriget i Ukraina
Med kriget i Ukraina har vi sett hur storkriget har återvänt till den europeiska kontinenten. Det senaste året har vi sett exempel på den moderna krigföringen som innebär en kombination av såväl skyttegravar och stridsvagnar som precisionsvapen och cyberangrepp. Samtidigt som kriget fortgår finns det redan nu erfarenheter och observationer som kan omhändertas för arbetet att stärka det svenska totalförsvaret. Det gäller både det militära och civila försvaret. Det är extra angeläget att belysa dessa lärdomar i och med arbetet med nästa  totalförsvarsbeslut nu påbörjas. Medverkande: Karlis Neretnieks, generalmajor och ledamot i Kungliga krigsvetenskapsakademien Pär Eriksson, forskningsledare Totalförsvarets forskningsinstitut. Avsnittet är producerat av Zebulon Carlander. Klippning och ljudbearbetning: Blue3. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.
27:36
November 25, 2022
"Klimatkrisen handlar om säkerhet" - poddspecial om COP27 i Egypten
"Klimatkrisen handlar om säkerhet" - poddspecial om COP27 i Egypten
"Klimatkrisen handlar om säkerhet - både för mänskligt liv och för ekonomin". Det sade USA:s president Joe Biden under FN:s klimatkonferens COP27 som nu håller på att avrundas i staden Sharm el-Sheikh i Egypten. Stats- och regeringschefer samt klimatministrar från de 193 länder som undertecknat FN:s klimatkonvention har samlats för att följa upp sina klimatlöften och komma överens om nya internationella överenskommelser för att nå  Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen. Klimatmötet sker under en tid som präglas av stora geopolitiska spänningar, inte minst med anledning av kriget i Ukraina och dess globala följdeffekter. Samtidigt blir klimatförändringarnas konsekvenser alltmer tydliga. Sommaren 2022 var den varmaste som någonsin uppmätts i Europa, miljontals människor lider av akut matbrist med anledning av svår torka och över 33 miljoner människor har drabbats av de kraftiga översvämningarna i Pakistan. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sa tidigare under COP27: ” Låt oss inte ta motorvägen till helvetet utan låt oss förtjäna en biljett till himlen”. Men vilka löften har länderna gjort under klimatkonferensen och vilka frågor är prioriterade under mötet? Hur har olika geopolitiska spänningar påverkat klimatförhandlingarna och vad kan vi vänta rörande åtgärder för att möta klimatförändringarnas konsekvenser? Medverkande: Åsa Persson, forskningschef och biträdande direktör vid Stockholm Environment Institute Henrik Carlsen, biträdande programchef för forskningsprogrammet Mistra Geopolitics och senior forskare vid Stockholm Environment Institute Avsnittet är producerat av Hanna Waerland-Fager och Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.
45:31
November 18, 2022
Utredaren efterlyser en Zelenskyattityd – ta civilbefolkningsskyddet på allvar
Utredaren efterlyser en Zelenskyattityd – ta civilbefolkningsskyddet på allvar
Folk och Försvar har träffat utredaren Britt Bohlin som presenterade utredningen Ett stärkt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap den 7 november 2022. Tillsammans med Anders Forsberg från Svenska Röda  Korset försöker vi nysta lite i vad utredningen föreslår, vilka  implikationer det får och varför vi måste inta en Zelenskyattityd. Rysslands krig mot Ukraina har fått den säkerhetspolitiska ordningen  att skaka i sina grundvalar. Detta har också avspeglats i den svenska  säkerhetspolitiken och nu görs mycket både på den militära som den  civila sidan. Under 2021 tillsatte dåvarande justitieministern  utredningen Ett stärkt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap för att se över vad som kan göras för att stärka skyddet för civila i kris och krig. Utredningens uppdrag var bland annat att se över det fysiska skyddet  för civilbefolkningen, kartlägga ansvarsförhållanden för planering och  genomförande av utrymning och inkvartering vid höjd beredskap samt att  se över och lämna förslag på en stödorganisation som ska kunna arbeta i  händelse av att skyddsrummen behöver tas i drift. För att få veta mer har vi bjudit in utredaren Britt Bohlin och  Anders Forsberg, sakkunnig och tematisk rådgivare nationell  krisberedskap, vid svenska Röda Korset. Programledare: David Bruhn Research: Karin Abbor-Svensson Musik: Cobby Costa, This is the end, Epidemic Sounds Jingel: Die  Hard Productions
35:49
November 11, 2022
Vattenbrist – en källa till konflikt eller internationellt samarbete?
Vattenbrist – en källa till konflikt eller internationellt samarbete?
Den globala vattenanvändningen har ökat sexfaldigt under de senaste 100 åren och användningen ökar med cirka en procent varje år med anledning av jordens befolkningsökning, ekonomisk tillväxt och skriftande konsumtionsmönster. Enligt FN saknar två tredjedelar av världens flodområden internationella avtal om hur man kan säkerställa lika tillgång till gemensamma vattenresurser. Detta riskerar att skapa konflikter och säkerhetspolitiska spänningar över de gränsöverskridande resurser som är avgörande för länders vattensäkerhet. Samtidigt innebär klimatförändringarna att våra globala vattentillgångar utmanas genom extremväder, torka och större vattenvariationer och i framtiden kommer såväl tillgången som kvalitén på vatten att försämras. På vilka sätt kan vattenresurser vara en konfliktutlösare och hur används vattentillgångar som vapen i konflikter och som måltavla? Hur påverkas människors säkerhet av vattenbrist runt om i världen idag och vilka åtgärder uppmärksammas för att säkerställa att potentiella konflikter över gemensamma vattenresurser istället kan lösas genom internationellt samarbete? I det här avsnittet av Folk och Försvar-podden diskuterar vi hur de globala vattentillgångarna ser ut idag och hur klimatförändringarna kommer att påverka vår framtida vattenförsörjning. Samtalet berör också kopplingen mellan vattenbrist och konflikt där våra poddgäster lyfter fram konkreta exempel på vattenkonflikter mellan stater och åtgärder för ökat internationellt samarbete. Medverkande: Louise Chamberlain, UNDP Resident Representative i Kirgizistan Anders Jägerskog, Senior Water Resources Management Specialist vid Världsbanken Avsnittet är producerat av Hanna Waerland-Fager och Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.
45:22
October 28, 2022
Specialavsnitt: Carl Bildt om sina krig
Specialavsnitt: Carl Bildt om sina krig
Frågor om krig och fred hör till kärnan av säkerhetspolitiken och det finns få – om ens någon – i Sverige eller Norden som har samma långa erfarenhet och kunnande om dessa frågor som tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt. I det här specialavsnittet av Folk och Försvar-podden får vi höra honom resonera kring de här frågorna utifrån sin nya bok “Mina krig – Politik och diplomati i fredens tjänst”.  Lever vi i den nya oredans tid? Hur kan vi bygga mer fred och säkerhet i världen? Det är sådana frågor som diskuteras i specialavsnittet. MEDVERKANDE Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister Avsnittet är producerat av Zebulon Carlander. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.
31:13
October 14, 2022
Kompetensförsörjning i säkerhetspolitiken
Kompetensförsörjning i säkerhetspolitiken
Det säkerhetspolitiska läget i omvärlden har kraftigt försämrats de senaste åren och den vedertagna prognosen är att vi har att vänja oss vid dessa stormaktsspänningar. Det är drivkraften bakom exempelvis  initiativen att stärka EU:s muskler i det försvars- och säkerhetspolitiska området liksom Sveriges ansökan om medlemskap i  försvarsalliansen Nato. Den här omvärldsutvecklingen har också lett till omprövningar av resursallokeringen till det försvars- och säkerhetspolitiska området. Regeringen och riksdagen har beslutet om historiska satsningar i  storleksordningar vi inte har sett sedan det tidiga kalla kriget. Det var också en period av utdragen osäkerhet och konflikt i  världspolitiken. När det talas om personal- och kompetensförsörjning är det ofta med  Försvarsmakten i åtanke men det är en utmaning som gäller för hela  försvars- och säkerhetsområdet. För att hantera de geopolitiska skiften vi ser i världen behövs det kompetens i alltifrån språk som kinesiska och ryska till tekniskt kunnande om kärnvapen och tillämpningen av ny teknik i en försvarskontext. Det inbegriper också att säkerställa att Sverige är strategiskt i att få svenskar utnämnda till internationella organisationer och samarbeten, såsom chefsjobb inom EU, IAEA eller FN-systemet. Den frågan kommer bli än mer aktuell om och när Sverige blir en Natomedlem och  måste tillsätta såväl militärt som civilt anställda i olika staber och  beslutsorgan. För att diskutera den här breda men angelägna frågeställningen har Folk och Försvar-podden ett samtal med Ulrika Funered, personalchef på  Utrikesdepartementet, och Jakob Hallgren, direktör på Utrikespolitiska  institutet. Tillsammans med dem diskuterar vi hur Sverige kan säkerställa en hållbar personal- och kompetensförsörjning under de  kommande decennierna. Avsnittet är producerat av Zebulon Carlander. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.
43:26
September 30, 2022
Vad äter du i kris?
Vad äter du i kris?
Mat är centralt  för vår överlevnad och vårt välmående. När krisen slår till blir det  därför ytterst viktigt att se till att livsmedelsförsörjningen fungerar –  oavsett vad krisen handlar om. Det är dels en fråga för samhällets  offentliga, privata och ideella aktörer, dels något som vi som individer  behöver ha en beredskap för. 2022 års krisberedskapsvecka, som går av stapeln vecka 39, kommer att  handla om just detta, och Folk och Försvar-podden laddar upp inför  veckan med ett avsnitt om individens beredskap för kriser som påverkar  tillgången på mat. Kriget i Ukraina, covid-19-pandemin och de senaste årens  klimatrelaterade katastrofer visar hur kriser kan leda till omfattande  störningar mot den internationella livsmedelsförsörjningen. Samtidigt  har vi i Sverige än så länge varit relativt förskonade från större  störningar, men vi kan inte utgå från att vi slipper liknande störningar  i framtiden. Vi behöver därmed en god beredskap för att kunna hantera lägen när  flödet av mat till butikerna sinar, och vi inte längre har det stora  utbud att tillgå som vi har idag. Beredskapen behöver finnas på såväl  samhällelig som individuell nivå. Vad innebär en god matberedskap? Hur ser man till att äta  näringsriktigt även i kris? Hur påverkar klimatförändringarna  möjligheterna till en fungerande beredskap för kriser som påverkar  livsmedelsförsörjningen? Vad vill MSB få ut av att göra mat till tema  för årets krisberedskapsvecka? I det här avsnittet tittar vi närmare på  det här viktiga området. Tips! I maj släppte vi ett avsnitt av podden med ett liknande  tema, men då med ett systemperspektiv och med en utblick mot global  livsmedelsförsörjning med anledning av kriget i Ukraina. Du kan lyssna på det avsnittet här. MEDVERKANDE Christina Andersson, samordningsansvarig för Krisberedskapsveckan, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Elin Röös, universitetslektor, Sveriges lantbruksuniversitet Frode Slinde, dietist och prefekt vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet Avsnittet är producerat av Daniel Kjellén. Jingeln är producerad av  Die Hard Productions. Bakgrundsmusiken är Weightless Moments av Mathilda  Skonare Karlsson, och kommer från www.epidemicsound.com.
45:25
September 16, 2022
Terrorns nya epicentrum - om utsatthet i Västafrika
Terrorns nya epicentrum - om utsatthet i Västafrika
Våldsbejakande extremism och dödliga terrorattacker har på kort tid tagit ett allt hårdare grepp om flera länder i Västafrika. Konflikterna och instabiliteten i Sahel-regionen, framför allt i länderna Mali, Burkina Faso och Niger, sprider sig till grannländerna och många experter menar att regionen är terrorns nya tillväxtcentrum. Den negativa utvecklingen drabbar civilbefolkningen hårt och fattigdomen och bristen på utvecklingsmöjligheter ökar terrorgruppernas rekryteringsbas. Många regionala experter lyfter fram att flera strukturella faktorer har lett till ökade sårbarheter för människors säkerhet i Västafrika. En snabbt växande befolkning, ekonomisk ojämlikhet, klimatförändringar, illegala flöden av vapen och narkotika samt bristande politisk legitimitet är några av de faktorer som bidrar till ökad konfliktrisk. I det här avsnittet av Folk och Försvar-podden kommer vi att diskutera bakgrunden till instabiliteten i Västafrika, hur säkerhetsläget påverkar civilbefolkningen och vilka politiska, sociala och ekonomiska åtgärder som lyfts fram för att bryta utvecklingen. Medverkande: Jesper Bjarnesen, associate professor och senior forskare vid Nordiska Afrikainstitutet Camilla Bengtsson, programsstöd till regionalt samarbete i Sahel vid Afrikaavdelningen på Sida Avsnittet är producerat av Hanna Waerland-Fager och Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.
45:35
September 02, 2022
Den tysta pandemin
Den tysta pandemin
Ett podcastsavsnitt om antibiotikaresistens - framtidens stora hälsohot Världshälsoorganisation (WHO) klassar idag antibiotikaresistens som ett av de största hoten mot den globala hälsosäkerheten. Det växande hälsohotet brukar kallas för “den tysta pandemin”, en utveckling där fler resistenta bakterier mot antibiotika och andra antimikrobiella läkemedel kommer leda till att allt fler människor dör i enklare sjukdomar som lunginflammation, blodförgiftning eller blindtarmsinflammation. Redan idag beräknas omkring en miljon människor dö i världen till följd av resistenta bakterier och problemet väntas öka dramatiskt till följd av klimatförändringarna och en fortsatt överanvändning av antibiotika runt om i världen, både inom hälso- och sjukvården och inom djurhållningen. Vad behöver Sverige, tillsammans med andra länder, göra för att minska de katastrofala hälsorisker som följer med fler resistenta bakterier mot antibiotika? Hur arbetar EU mot antibiotikaresistens och vad innebär egentligen den nya EU-lagstiftningen där medlemsländerna ska minska omotiverad antibiotikaanvändning i djurhållningen? I avsnittet om antibiotikaresistens samtalar Folk och Försvar med Sveriges ambassadör för antimikrobiell resistens (AMR), Malin Grape, följt av ett panelsamtal med två svenska Europaparlamentariker som arbetar med frågan på EU-nivå, EU-parlamentarikerna Emma Wiesner (Centerpartiet) och Jessica Polfjärd (Moderaterna). Avsnittet är producerat av Hanna Waerland-Fager och Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.
51:08
July 22, 2022
Almedalenspecial – trendspaning inför höstens säkerhetsutmaningar
Almedalenspecial – trendspaning inför höstens säkerhetsutmaningar
Med anledning av kriget i Ukraina har svensk politik under våren präglats av flera säkerhetspolitiska utmaningar. Kriget har aktualiserat frågan om energisäkerhet och beroendet av rysk olja och gas. I Sverige har vi sett skenande el- och bränslepriser, liksom att priserna på mat har ökat. Kriget har lett till akut hungersnöd för miljontals människor runt om i världen, något som redan var kritiskt på grund av utbredd torka. Under våren har vi genom dagliga uppdateringar kunnat följa krigets utveckling och konsekvenserna för europeisk säkerhet. Att energi- och livsmedelssäkerhet samt kriget i Ukraina blivit högaktuella frågor och skapar engagemang är något som tydligt märks av i Almedalsprogrammet. Vi träffar tre framträdande ledare och experter för att prata mer om vårens säkerhetspolitiska trender och vad vi kan vänta till hösten? MEDVERKANDE Ulrika Modéer, assisterande generalsekreterare och chef för UNDP:s avdelning för externa relationer och påverkansarbete Robert Andrén, generaldirektör för Energimyndigheten Oscar Jonsson, Rysslandsexpert och forskare i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan Avsnittet är producerat av Hanna Tuvelius, Maja Winberg och Hanna Waerland-Fager. Jingeln är producerad av Die Hard Productions. Bakgrundsmusiken är Solsken av Owen Meyers, och kommer från www.epidemicsound.com. Vill du veta mer? Plattform om Globala målen som drivs av UNDP Sverige med stöd från Sida UNDP Sveriges officiella hemsida  Exempel på ett av UNDP:s pågående program kopplat till livsmedelsförsörjning i Yemen (Yemen Food Security Response and Resilience Project) Energimyndighetens officiella hemsida Folk och Försvars seminarium om säkerhetspolitiska utmaningar i klimatomställningens spår Kriget i Ukraina – konsekvenser för Sverige och möjligheterna att engagera sig
20:15
July 08, 2022
Redo för skogsbränder? Skogsbrandsbekämpning nationellt och inom EU
Redo för skogsbränder? Skogsbrandsbekämpning nationellt och inom EU
Det gått fyra år sedan Sverige drabbades av de svåra skogsbränderna 2018. Mycket har sedan dess hänt inom krisberedskapen kopplat till skogsbrandsbekämpning  både nationellt men också inom den europeiska civilskyddsmekanismen. Vi kommer i detta avsnitt att fokusera på utformandet av den svenska  skogsbrandsbekämpningsförmågan och se till vilka aktörer som är  involverade och hur ansvarsfördelningen ser ut. Därefter kommer vi att fokusera på vad som händer när en insats skalas upp från en lokal eller  regional insats till att bli nationell och slutligen internationell. Vidare kommer Sveriges roll i en Europisk kontext undersökas för att sedan fokusera på de övergripande policyfrågorna på EU nivå kopplat till  skogsbrandsbekämpning och krisberedskapssystem. Under 2021 genomförde  Sverige sin första internationella insats med flygande  släckningsresurser inom ramen för det europeiska samarbetet resceEU, då man bistod Grekland med två skopande flygplan. Men samtidigt som vi  bättrar på beredskapen nationellt och inom EU så står vi inför allt  varmare somrar, med rekordhöga temperaturer både i Sverige och i Europa. Hur ser förutsättningarna ut för gemensamma EU resurser kopplat till  skogsbrandsbekämpning när allt fler länder drabbas av allt svårare och  mer långdragna skogsbränder? Med anledning av det kommande svenska ordförandeskapet i EU under våren 2023 kommer avsnittet att kolla närmare på vilken roll Sverige har  haft historiskt när det kommer till den europiska skogsbrandsbekämpningen och hur Sverige kan påverka utvecklingen i framtiden? Medverkande Anna Henningsson, räddningschef, Räddningstjänsten Östra Blekinge Erik Flink, projektledare, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Magnus Ekengren, professor, Försvarshögskolan Avsnittet är producerat av Hanna Tuvelius. Jingeln är producerad av Die Hard Productions. Avsnittet spelades in i mitten av maj och i början av juni 2022. Här kan du lära dig mer om svensk och europeisk skogsbrandsbekämpning: European Forest Fire Information System EFFIS – Current situation ERCC – Emergency Response Coordination Centre SMHI – Brandriskprognoser MSB – Ansvar och roller för bränder i skog och mark MSB – Förstärkningsresurser vid skogsbrand
39:44
June 14, 2022
En plats i totalförsvaret
En plats i totalförsvaret
När världen är  orolig ställer sig många frågan ”hur kan jag bidra?” I samband med  Rysslands invasion av Ukraina kom många att söka sig till olika  civilsamhällesengagemang för att hjälpa till och visa stöd till dem som  drabbats. Av dessa var det en stor del som upptäckte de frivilliga  försvarsorganisationerna. Frivilliga försvarsorganisationerna (förkortat FFO) utgör en viktig  komponent i såväl svensk krisberedskap som totalförsvar. Man samlar och  utbildar expertis inom en mängd områden, och stödjer det offentliga  samhället när det ställs inför svåra prövningar. FFO:erna har lång  historia och deras plats i totalförsvaret cementerades redan under kalla  kriget. Men hur blir man frivillig och vad innebär det att vara frivillig?  Hur fungerar samspelet mellan FFO:er och det offentliga samhället? Hur  kommer frivilligheten att fungera i framtiden? Dessa och många andra  frågor kommer vi att titta närmare på i det här avsnittet av Folk och  Försvar-podden. MEDVERKANDE Anna Torndahl, samordnare totalförsvar, Försvarsutbildarna Eva Ladberg, utbildningskonsulent, Svenska Blå Stjärnan Samuel Somo, verksamhetsutvecklare totalförsvarsfrågor, Bilkåren Andreas Hagwall, säkerhetschef, Surahammars kommun Erik Stjernlöf, handläggare, Länsstyrelsen Östergötland Emelie Glad, utredare, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Avsnittet är producerat av Daniel Kjellén. Jingeln är producerad av  Die Hard Productions. Bakgrundsmusiken är Weightless Moments av Mathilda  Skonare Karlsson, och kommer från www.epidemicsound.com.
48:36
May 30, 2022
Vad händer med maten i kris och krig?
Vad händer med maten i kris och krig?
I april 2022 adresserade FN:s generalsekreterare Antonio Guterres att  den ryska invasionen av Ukraina kan försätta uppemot 1,7 miljarder  människor i fattigdom och svält, det handlar alltså om en femtedel av  världens befolkning. Från 2014 och framåt har vi sett en skiftande trend där andelen  människor i världen som inte har tillräckligt med mat eller lider av  akut hunger har ökat, och nu ser vi en dramatisk prisökning på både mat  och bränsle. Ett fåtal länder tillhandahåller en stor andel av världens  spannmål och bränsle. Det gör att den globala livsmedelsförsörjningen  försvåras i kris och krig. I Sverige har livsmedelsförsörjningen tidigare lyfts fram i och med  de globala flaskhalsar och förseningar av leveranser som skett under  pandemin, men med ett fortsatt krig i Europa kan vi vänta oss  ytterligare prisökningar på energi och livsmedel, vilket påverkar det  svenska lantbruket och svenska livsmedelsproducenter. Det här avsnittet av Folk och Försvar-podden handlar om hur kriget i  Ukraina har påverkat matsäkerheten i Sverige och världen. Vad blir  konsekvenserna när försörjningskedjor störs av kris och krig och hur  arbetar samhällsaktörer för att trygga svensk livsmedelsförsörjning  inför framtida kriser? Medverkande: Patrik Strömer, näringspolitisk expert på Livsmedelsföretagen Elisabeth Simelton, metod- och ämnesföreträdare inom lantbruk på Sida Mats Johansson, avdelningschef för krisberedskap och civilt försvar på Livsmedelsverket Avsnittet är producerat av Hanna Waerland-Fager och Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.
49:40
May 02, 2022
I krisens skugga – framtidens säkerhetsutmaningar
I krisens skugga – framtidens säkerhetsutmaningar
Sverige och världen står inför allt fler komplexa säkerhetutmaningar.  Samtidigt som kriget rasar i Ukraina, och miljoner flyr sina hem, hör  vi också larm om ökade matpriser, hungerkatastrofer och fler väpnade  konflikter. Två år av pandemi och ett fortsatt varmare klimat med  omfattande extremväder som följd har tydliggjort hur globala  säkerhetsutmaningar utgör alltmer uppenbara hot mot människors säkerhet. Inom ramen för Folk och Försvars nya programområde ”säkerhet och  hälsa” vill vi öka kunskap och främja diskussion om hur traditionella  säkerhetsfrågor, både på nationell och internationell nivå, påverkas av,  och är sammanlänkat med globala trender som hälsa och pandemier,  klimatförändringar, demokrati, ekonomisk säkerhet och desinformation.  Flera av dessa trender behandlas i det här avsnittet av Folk och  Försvar-podden där Robert Egnell, professor och rektor vid  Försvarshögskolan, och Cecilia Tengroth, generalsekreterare på Svenska  FN-förbundet, samtalar om flera framtida säkerhetsutmaningar som kan  hota människors säkerhet såväl i Sverige som runt om i världen. Avsnittet är producerat av Hanna Waerland-Fager. Klippning och  ljudbearbetning: Blue3. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.
49:24
April 20, 2022
Kan filmer förbereda dig för kris och krig?
Kan filmer förbereda dig för kris och krig?
Få kulturyttringar har samma genomslag som filmen och filmen har både en  konstnärlig och en underhållande ställning som få andra medier kan  konkurrera med. Vi ser film för att bli berörda, för att glädjas och för  att förstå vår omvärld. Genom filmernas berättelser utmanar vi vår egen  syn på dilemman och prövningar utan att själva behöva utsättas för dem. Därför är det inte orimligt att tänka sig att filmer som handlar om  krig och katastrofer också kan skapa en viss mental beredskap hos sin  publik. Vem har inte funderat på hur man själv skulle ha reagerat i de  situationer vi ser på vita duken, oavsett hur realistiska eller  orealistiska de är? I det här avsnittet av Folk och Försvarpodden tittar vi närmare på  hur filmer kan göra oss som individer mentalt bättre rustade att möta de  oerhört svåra situationer som kriser och krig utgör. Medverkar gör  Coltan Scrivner, forskare vid University of Chicago, och Herman Geijer,  författare och zombieöverlevnadsexpert. Avsnittet är producerat av Daniel Kjellén. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.
48:58
March 28, 2022
Unga kvinnors försvarsvilja
Unga kvinnors försvarsvilja
I samarbete med  Svenska Lottakåren producerar Folk och Försvar ett podcastavsnitt där vi  diskuterar försvarsviljan med ett särskilt fokus på gruppen unga  kvinnor. Avsnittet tar avstamp i de studier som Ungdomsbarometern gjort om  unga kvinnors försvarsvilja på uppdrag av SLK. Studierna ger en inblick i  de uppfattningar och kunskaper som unga kvinnor i åldersgruppen 15–17  har om demokrati, försvar och om de egna möjligheterna att vara en del  av totalförsvaret. Maria Öst, kommunikatör på Svenska Lottakåren, och  Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern, berättar om hur  studierna gått till, vad som varit syftet med att genomföra dem och vad  resultaten kan säga om unga kvinnors försvarsvilja. I avsnittet deltar även Louise Olsson som är forskningschef vid PRIO  (Peace Research Institute Oslo) och expert på agendan för kvinnor, fred  och säkerhet.  Louise har bland annat gjort en studie för Försvarsmakten  där hon tittat på jämställdheten i totalförsvaret. Vi pratar om  resultaten av studien, den svenska försvarsviljan och hur FN  resolutionerna för kvinnor, fred och säkerhet kan appliceras i en svensk  kontext. När vi talar om ungas möjligheter att bidra till totalförsvaret så  går förmodligen mångas tankar i första hand till mönstring och  värnplikt. Samtidigt är det lätt att glömma bort att många unga också  bidrar till att öka samhällets robusthet och motståndskraft genom sitt  engagemang i civilsamhället. I ett avslutande panelssamtal diskuterar  representanter från Pliktrådet och LSU ungas inställning till och  delaktighet i totalförsvaret samt ungas möjligheter att påverka i frågor  som rör försvar och säkerhet. MEDVERKANDE Maria Öst, kommunikatör på Svenska Lottakåren Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern Louise Olsson, forskningschef vid PRIO (Peace Research Institute Oslo) Katja Holböll, LSU:s talesperson för unga, fred och säkerhetsagendan Sven Blomberg, representant för Pliktrådet *** Avsnittet är producerat av Henric Svenningsson. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.
51:47
March 08, 2022
Gudrun Persson om rysk kärnvapenstrategi
Gudrun Persson om rysk kärnvapenstrategi
De senaste åren har kärnvapen återigen fått ökad uppmärksamhet i internationell säkerhetspolitik. Ryssland har de senaste åren moderniserat sin kärnvapenarsenal och kärnvapenförmågan lyfts ofta fram i rysk utrikes- och säkerhetspolitisk retorik. Efter den ryska invasionen av Ukraina har det blivit extra angeläget att förstå ryskt tänkande när det kommer till kärnvapen. Därför har Folk och Försvar intervjuat Gudrun Persson som är docent och forskningsledare hos Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) om rysk kärnvapenstrategi. Intervjun genomfördes av Zebulon Carlander, säkerhetspolitisk programansvarig hos Folk och Försvar, den 24:e februari och tar sin utgångspunkt i ett memo hon skrev för FOI för två år sedan om rysk kärnvapenpolicy. Avsnittet är producerat av Zebulon Carlander och bearbetat av Blue3. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.
17:52
March 01, 2022
Hur påverkar minnet av gårdagens kriser dagens krisberedskap?
Hur påverkar minnet av gårdagens kriser dagens krisberedskap?
Kollektiva minnen  utgörs av de föreställningar och kunskaper som en grupp eller  befolkning delar om sitt gemensamma förflutna. Dessa föreställningar om  det förflutna påverkar grupper och nationers identitetsskapande och i  förlängningen får de konkreta effekter på samhällssystemet i nutid. Viktiga händelser i samhället står ofta i centrum för kollektiva  minnen. Det kan röra sig om såväl stora tragedier som storslagna  framgångar. Erfarenheter av krig, såväl positiva som negativa, tenderar  ofta att bli en betydelsefull del i en befolknings kollektiva minne, men  i vår svenska kontext är det snarare stora samhällskriser som varit  centrala i modern tid. Estoniakatastrofen 1994, tsunamikatastrofen 2004  och terrorattentatet på Drottninggatan 2017 är några av de kriser som  blivit nationella trauman och som sedermera etsat sig fast i det svenska  kollektiva minnet. Våra kollektiva minnen av historiska kriser påverkar både hur vi  förbereder oss inför nästa samhällskris och hur vi agerar när den  uppstår. Detta öppnar upp för ett flertal intressanta frågor om  relationen mellan kriser och kollektiva minnen. Hur formas kollektiva  minnen av krishändelser? Vilka historiska svenska samhällskriser har  gett upphov till kollektiva minnen? Hur påverkar och formar dessa  kollektiva minnen dagens krisberedskap och krishantering? Folk och Försvar-podden handlar i det här avsnittet om hur våra  kollektiva minnen av gårdagens kriser påverkar Sveriges krisberedskap  idag. MEDVERKANDE Susann Baez Ullberg, filosofiedoktor i socialantropologi vid Uppsala universitet Dan Hansén, docent i statsvetenskap vid Försvarshögskolan Robert Strid, tillförordnad förbundsdirektör på Räddningstjänsten DalaMitt Avsnittet är producerat av Henric Svenningsson. Klippning och ljudbearbetning: Blue3. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.
58:49
December 20, 2021
Civil-militär samverkan
Civil-militär samverkan
Samverkan mellan civila och militära aktörer är en central komponent för totalförsvarets förmåga att möta hot. Ett led i arbetet med att stärka kopplingen mellan just civila och militära aktörer är den handlingsplan – Handlingskraft– som Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap offentliggjorde i slutet av augusti. Denna stakar ut vägen för en ”sammanhängande totalförsvarsplanering”. Men vad innebär civil-militär samverkan i praktiken? Hur kan civila och militära aktörer samverka? Vilka utmaningar och vilken utvecklingspotential finns det inför framtiden? I det här avsnittet av Folk och Försvar-podden talar vi med Jan Demarkesse från Försvarsmakten och Annika Elmgart på MSB om hur de ser på civil-militär samverkan i det nya totalförsvaret. Redan idag sker verksamhet inom totalförsvarsområdet där både civila och militära aktörer medverkar. Ett sådant exempel är det CBRN-samarbete där Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Hemvärnet ingår. För att få en bild av hur civil-militär samverkan kan se ut i praktiken besöker vi därför även SVA:s lokaler i Uppsala i avsnittet. Avsnittet är producerat av Daniel Kjellén. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.
38:28
December 07, 2021
Fokus på kinesisk säkerhetspolitik
Fokus på kinesisk säkerhetspolitik
Kina har blivit allt viktigare för internationell säkerhetspolitik. I sin regeringsförklaring sa statsminister Magdalena Andersson "Kinas växande roll utgör ytterligare en av vår tids största globala förändringar. Sverige och EU ska bedriva en aktiv politik i relation till Kina, med utgångspunkt i våra intressen och våra värderingar."  I det här avsnittet av Folk och Försvar-podden intervjuas diplomaten och tidigare ambassadören till Kina Lars Fredén om vilka aktörer, intressen och erfarenheter som driver kinesisk säkerhetspolitik. Avsnittet är producerat av Zebulon Carlander. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.
44:09
November 30, 2021
Kriget i Etiopien och framtiden på Afrikas horn
Kriget i Etiopien och framtiden på Afrikas horn
Det har gått över ett år sedan spänningarna mellan Etiopiens federala regering och TPLF (Tigray People´s Liberation Front) övergick i väpnad konflikt. Kriget i Tigray och Etiopien har under ett års tid präglats av en katastrofal humanitär situation med massmord och systematiskt sexuellt våld med etnonationalistiska förtecken. Tusentals människor har dött, hundratusentals är på flykt och enligt FN lever minst 400 000 människor under svältliknande förutsättningar i Tigray då humanitär hjälp under en lång tid inte har kunnat nå regionen. För närvarande finns det en risk att den federala regeringen i Etiopien störtas av TPLF, tillsammans med rebellgruppen Omoro Liberation army, som under sommaren och hösten har tagit alltmer mark i strider utanför Tigray, i regionen Amhara som leder till huvudstaden Addis Abeba. Ingen vapenvila mellan parterna finns ännu i sikte och det finns en överhängande risk att kriget kommer fortsätta även om Addis Abeba faller. TPLF har inte endast Etiopiens regering, med premiärminister Abiy Ahmed i spetsen, som fiende utan TPLF har under en lång tid både haft konflikter med landet Eritrea som gränsar till regionen i norr och med sina grannregioner Amhara och Afar. I det här avsnittet av Folk och Försvar-podden kommer vi att ge en bakgrund till de nuvarande stridigheterna i Etiopien och få en inblick i den senaste händelseutvecklingen. Vilka är de huvudsakliga aktörerna i konflikten och vilka inrikespolitiska såväl som utrikespolitiska konsekvenser kan konflikterna i Etiopien innebära för landet och regionen på kort och lång sikt? Hur ser situationen ut för civila i Tigray och i andra drabbade regioner i Etiopien och vilka människorättsbrott är det som har varit framträdande under kriget? Utöver detta diskuterar vi under podcastsavsnittet säkerhetsläget vid Afrikas horn där flera konflikter både inom och mellan länder pågår parallellt. Vad kan en ökad instabilitet och osäkerhet innebära för regionen i sin helhet och vilka konsekvenser kan detta få för den globala säkerheten? I avsnittet medverkar David Larsson Gebre-Medhin, doktor i freds- och konfliktforskning vid Försvarshögskolan, Måns Molander, Nordenchef på Human Rights Watch och Görrel Espelund, journalist och tidigare Afrika-korrespondent. Avsnittet är producerat av Hanna Waerland-Fager. Klippning och ljudbearbetning: Blue3. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.
01:00:44
November 22, 2021
Säkerhetsprövning av totalförsvarspliktiga
Säkerhetsprövning av totalförsvarspliktiga
Att återupprätta  ett totalförsvar för med sig en mängd praktiska frågor om hur olika  aspekter av totalförsvaret ska fungera. En av dessa är hur  säkerhetsprövningen av totalförsvarspliktiga ska se ut framöver. Så som  systemet ser ut idag kan säkerhetsprövningar av totalförsvarspliktiga  genomföras löpande under en period som kan omfatta flera årtionden. Samtidigt krävs ett samtycke från den säkerhetsprövade individen,  något som belyst frågan om de som till exempel rycker in i  Försvarsmakten har tillräcklig information för att kunna göra ett  informerat val – och vad som händer om man vägrar att lämna sitt  samtycke. För att få klarhet i detta tillsatte Regeringen tidigare i år en  utredning ledd av Margareta Bergström. Uppdraget förutsätter en fortsatt  säkerhetsprövning, men att den ska kunna ”genomföras på ett  ändamålsenligt och effektivt sätt”. Samtidigt ska förslagen också  säkerställa att kravet på samtycke inte urholkar totalförsvarsplikten. Folk och Försvar-podden handlar i det här avsnittet om utmaningarna kring säkerhetsprövning av totalförsvarspliktiga. MEDVERKANDE Margareta Bergström, särskild utredare, utredningen Säkerhetsprövning av totalförsvarspliktiga Sven Blomberg, ledamot, Pliktrådet Henrik Häggström, senior analytiker, Försvarshögskolan Avsnittet är producerat av Daniel Kjellén. Klippning och ljudbearbetning: Blue3. Jingeln är  producerad av Die Hard Productions.
30:27
September 29, 2021
Humanitära pelare i Afghanistan – Hur kan Sverige och andra aktörer stötta?
Humanitära pelare i Afghanistan – Hur kan Sverige och andra aktörer stötta?
En av årets stora händelser som ritat om den utrikes- och säkerhetspolitiska kartan är det snabba maktövertagandet av talibanerna i Afghanistan. Trots en nästan tjugo år lång multinationell civil och militär insats, där bland annat Sverige varit en deltagande stat, klarade inte den afghanska regeringen och dess säkerhetsstyrkor att stoppa sommarens talibanoffensiv. Nu står det internationella samfundet inför en växande humanitär kris i Afghanistan samtidigt som det råder stora oklarheter om det framtida styret i Kabul. Samtidigt har misslyckandet i Afghanistan nystartat en debatt om framtiden för internationell insatser, något som är synnerligen relevant utifrån ett svenskt perspektiv givet den svenska närvaron i Sahelregionen. I det här avsnittet av Folk och Försvar-podden får vi ta del av fördjupade perspektiv på den politiska och humanitära utvecklingen i Afghanistan. Medverkar gör Kai Eide, före detta FN-sändebud till Afghanistan, Henrik Landerholm, ambassadör och tidigare chef för den svenska Afghanistaninsatsen, samt Malena Rembe, Mellanösternvetare och analytiker med lång erfarenhet av Afghanistan. Avsnittet är producerat av Zebulon Carlander. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.
01:04:30
September 14, 2021
Demokrati med fördröjning – tio år sedan arabiska våren
Demokrati med fördröjning – tio år sedan arabiska våren
Den 17 december 2010 tände den tunisiske gatuförsäljaren Mohammed Bouazizi eld på sig själv i protest mot att myndigheter konfiskerade hans försäljningsvagn och varor. Detta blev startskottet för den arabiska våren. Protesterna spred sig snabbt i Tunisien och svepte som en storm över flera länder i Mellanöstern och Nordafrika under våren 2011. Demonstranterna krävde regeringsavgångar och demokratiska reformer – med varierande resultat. I Tunisien, Libyen och Egypten föll regimerna och demokratiska val genomfördes. Trots ländernas stora utmaningar så tändes mångas hopp om en ljusare framtid. Idag, tio år efter den arabiska våren, har vi sett en demokratisk utveckling i Tunisien. Utöver detta  blev dock drömmen om ekonomisk utveckling, stabilitet och demokrati kortvarig. I Libyen och Syrien utbröt inbördeskrig med katastrofala följder och i Egypten ser vi idag ett mer repressivt politiskt styre än innan revolutionen. I det här avsnittet av Folk och Försvar-podden riktar vi blicken mot Mellanöstern- och Nordafrika, med ett särskilt fokus på utvecklingen i länderna Libyen och Egypten. Vad hände egentligen under den så kallade arabiska våren? Vilken utveckling har vi sett i de länder där regimerna avsattes eller störtades? Vilken roll har Sverige och andra EU-länder spelat, däribland i samband med NATOs internationella insats i Libyen, och vilka utsikter kan vi se för fred, säkerhet och demokrati i regionen i framtiden? I avsnittet medverkar Mellanösternanalytikerna och författarna Bitte Hammargren och Aron Lund. Bitte Hammargren är journalist och har i många år varit Mellanösternkorrespondent till Svenska Dagbladet, hon är författare till flera böcker, däribland boken ”Gulfen – en framtida krutdurk”, och är idag oberoende analytiker, knuten till Utrikespolitiska institutet, som senior associerad medarbetare. Aron Lund är fellow vid Century International och analytiker vid FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut). Aron Lund är också författare till två böcker om syrisk politik, Drömmen om Damaskus (2010) och Syrien brinner (2014). Avsnittet är producerat av Hanna Waerland-Fager. Klippning och ljudbearbetning: Blue3. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.
01:10:08
June 18, 2021
Turkiets roll för europeisk säkerhet
Turkiets roll för europeisk säkerhet
Under de  senaste åren har Turkiet ofta hamnat i fokus i olika utrikes- och  säkerhetspolitiska sammanhang.  Senast hösten 2020 kunde vi följa en  dispyt om maritima rättigheter i östra Medelhavet mellan Turkiet på ena  sidan och Grekland, Cypern och (EU) på den andra sidan. Turkiet spelade  också en aktiv roll i den uppblossade konflikten i Nagorno-Karabach, där  landet stöttade den  Azerbaijianska sidan. Med sin stora befolkning, ekonomi och armé är Turkiet en maktfaktor i sina närområden. Hur har president Recep Tayyip Erdogan format turkisk utrikespolitik? Vad driver turkisk utrikespolitik idag?  Vilken roll spelar Turkiet för europeisk säkerhet? Lyssna på Folk och  Försvar-podden där Folk och Försvars säkerhetspolitiske programansvarige Zebulon Carlander samtala r med Michael Sahlin, tidigare ambassadör och  statssekreterare med lång erfarenhet och goda kunskaper om turkisk  utrikes- och säkerhetspolitik. Avsnittet är producerat av Zebulon Carlander. Jingeln är producerad av Die Hard Productions. https://folkochforsvar.se/event/podcast-turkiets-roll-for-europeisk-sakerhet/
42:18
May 21, 2021
Hur ska det starkare försvaret byggas?
Hur ska det starkare försvaret byggas?
Ofta sägs det att ”det tar lång tid att bygga försvarsförmåga”. Denna sanning sätts nu på prov när svenskt försvar ska stärkas mycket och på kort tid. Det är de största tillskotten som nu görs sedan andra världskriget och tiden under vilken förstärkningen ska ske är mycket kort. Bakom uppgörelsen står riksdagens samtliga åtta partier.  I svenskt försvar finns ett antal försvarsmyndigheter som alla har sin specialistkompetens. En av myndigheterna beskrev arbetet som nu pågår som vid ett vägskäl. Detta då många viktiga beslut nu måste tas mycket nära inpå själva totalförsvarsbeslutet. Detta samtidigt som besluten kommer få stor effekt på försvarsförmågan både här och nu men också för flera decennier framåt. Folk och Försvar har haft möjligheten att titta lite närmare på tre områden i denna podd för att få veta mer om hur arbetet med att bygga ett starkare försvar ska gå till och hur tre av våra försvarsmyndigheter arbetar med frågan. Vi har pratat med generaldirektörerna för Plikt och Prövningsverket Christina Malm, Fortifikationsverkets Maria Bredberg Pettersson och Försvarets materielverks Göran Mårtensson för att få veta mer om det arbete de står mitt uppe i. Tre myndigheter som tillsammans med våra övriga försvarsmyndigheter är fullständigt avgörande för den tillväxt politikerna nu beslutat. Plikt och prövningsverkets uppdrag är bland annat att bemanna Försvarsmaktens krigsorganisation. I detta ingår bland annat att informera, kalla, mönstra och skriva in till grundutbildning med värnplikt. Alltså måste Plikt och prövningsverkets ”produktion” öka och för att lyckas med detta måste också myndigheten växa. Således ställs det allt högre krav på myndigheten samtidigt som myndigheten ska svara mot det växande behovet av värnpliktiga. Fortifikationsverket är en av Sveriges största fastighetsägare och experter inom fortifikation, alltså skydds- och anläggningsteknik. Myndigheten är inte bara fastighetsägare utan också byggherre och ska se till att Försvarsmakten har väl fungerande mark, anläggningar och lokaler för sin verksamhet. Så när Försvarsmakten ska växa måste självklart också Fortifikationsverket både växa som myndighet samtidigt som man måste svara mot Försvarsmaktens utökade behov. Försvarets materielverks uppgift är att upphandla, utveckla och levererar materiel och tjänster till det svenska försvaret. Samtidigt gör myndigheten en rad uppgifter som sällan får lika mycket uppmärksamhet som materielanskaffningen. Myndighetens uppgifter nu inför den höga tillväxt Försvarsmakten står inför är stora och antalet leveranser har ökat såväl som kraven på myndigheten. Om detta och mycket mer därtill samtalar vi i detta avsnitt av Folk och Försvarpodden. Avsnittet är producerat av David Bruhn. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.
52:32
April 28, 2021
Vad händer med barnen? Skola och förskola under höjd beredskap
Vad händer med barnen? Skola och förskola under höjd beredskap
Vad som händer med barnen under höjd beredskap är inte en så enkel fråga som det till en början kan verka. Ansvarsprincipen klargör att den som ansvar för något i fredstid också ska göra det i höjd beredskap. Därmed är det upp till kommunerna att upprätthålla verksamhet inom skola och förskola, även under höjd beredskap. Samtidigt ställer en sådan situation helt andra krav på verksamheten än normalt. Utifrån kommunalt perspektiv kan det handla om att barnen behöver tillgång till skola och förskola under större delar av dygnet om deras föräldrar är krigsplacerade och därmed inte lika tillgängliga som vanligt. Delar av personalen kan dessutom vara krigsplacerad på annat håll än i den verksamhet de vanligtvis arbetar. Personalen har också helt andra förutsättningar att utgå från. Rent praktiskt kan det bli svårt att arbeta om ett krig till exempel påverkar tillgången till el, mat eller vatten. De psykologiska utmaningarna är även de stora – både för personalens egen del och för barnen vars behov av trygghet är stort. Slutligen skulle barnens situation i ett läge av höjd beredskap eller krig vara särskilt utsatt. Omvälvande händelser som är svåra för ett barn att förstå skapar psykologisk osäkerhet som sammanfaller med den fysiska faran som uppstår vid en väpnad konflikt. I det här avsnittet av Folk och Försvar-podden tittar vi närmare på skolans och förskolans roll i höjd beredskap. Med oss har vi Johan Ahlström, riskingenjör på Västerås stad, Hanna Weyler Müller, legitimerad psykolog på Rädda Barnen och Sebastian Meglic och Amalia Hammarström som genomfört en studie där de intervjuat personal inom skola och förskola om just de här frågorna. Avsnittet är producerat av Daniel Kjellén. Klippning och ljudbearbetning: Blue3. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.
36:46
March 25, 2021
Vad hotar vår fred, trygghet och demokrati?
Vad hotar vår fred, trygghet och demokrati?
Röster och perspektiv från de politiska ungdomsförbunden. Vad innebär fredsbegreppet utifrån en svensk kontext och hur kan samhället rusta sig starkare mot hot som försöker påverka vår trygghet och demokrati? Hur ser lägesbilden ut idag och vilka problem behöver lösas för att skapa en ökad motståndskraft i samhället i allmänhet, och för att skydda våra grundläggande värden som demokrati, rättsstaten och demokratiska fri- och rättigheter i synnerhet? I detta avsnitt av Folk och Försvar-podden framför tre förbundsordföranden för de politiska ungdomsförbunden sina åsikter och perspektiv om de hot som påverkar vår fred, trygghet och demokrati i en tid av alltmer komplexa säkerhetsutmaningar. Medverkar gör Philip Botström (SSU), Matilda Ekeblad (MUF) och Romina Pourmokhtari (LUF). Podden är producerad av Hanna Waerland-Fager. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.
01:02:00
February 24, 2021
Optimism och böner räcker inte – cybersäkerheten måste få ett större fokus
Optimism och böner räcker inte – cybersäkerheten måste få ett större fokus
”Det är hög tid att sluta vara naiv när det kommer till informationssäkerhet.” säger Anne-Marie Eklund Löwinder i ett samtal med Folk och Försvar på temat cybersäkerhet. Lyssna på hur Anne-Marie kom att bli en av ett fåtal i världen som valdes ut att ha nyckeln till Internets innersta kärna och varför vi måste sluta vara mediokra och tänka att vi är good enough på informations och cybersäkerhet. Avsnittet är producerat och redigerad av David Bruhn. Jingeln är producerad av Die Hard Productions. I podden nämns ett flertal rapporter och artiklar. Några av dessa finner du länkar till nedan Här får barnen lära sig att surfa säkert – DN https://www.dn.se/sverige/har-far-barnen-lara-sig-att-surfa-sakert/ Home router security report 2020 – Fraunhofer FKIE https://www.fkie.fraunhofer.de/content/dam/fkie/de/documents/HomeRouter/HomeRouterSecurity_2020_Bericht.pdf Signerade toppdomäner enligt ICANN https://stats.research.icann.org/dns/tld_report/ Attacken mot Maersk omnämns också. Detta finns mycket skrivet om. Du kan läsa mer om attacken bland annat här: https://techworld.idg.se/2.2524/1.696700/nonpetya-maersk
42:54
December 30, 2020
Försvarsmakten i förändring – varför en grand strategy inte har någon framtid i Sverige
Försvarsmakten i förändring – varför en grand strategy inte har någon framtid i Sverige
Grand strategy is dead, long liv strategic governance. I dagens podd samtalar Folk och Försvarspodden med Magnus Christiansson som disputerat med avhandlingen ”Defence transformation in Sweden – The strategic governance of pivoting projects 2000 – 2010”. Vi får bland annat höra om hur Nordic Battle group 08 förändrade svenskt försvar inifrån och varför just insatsen i Afghanistan var av extra stor vikt för utvecklingen av svensk försvarsförmåga. Men, vi får också veta mer om varför en ny grand strategy också är drömmen om en konstitutionell revolution. Podden är producerad och redigerad av David Bruhn. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.
56:52
December 15, 2020
Elförsörjningen som måltavla
Elförsörjningen som måltavla
De senaste århundradets tekniska utveckling har resulterat i landvinningar inom en mängd områden. Inte minst har den generella livskvaliteten ökat markant jämfört med människans tidigare historia. En konsekvens av detta har varit ett beroende av energi i olika former. Ett av de mest betydande inslagen i den moderna vardagen är elektricitetens ständiga närvaro, och det är nu svårt att tänka sig ett liv utan el. Det är få, om några, aspekter av livet och samhället som inte på något sätt är kopplade till elförbrukning. Det gör våra liv enklare och på många sätt säkrare, men det innebär också en sårbarhet. Det är något som vi har fått erfara i samband med tidigare avbrott i elförsörjningen. Stormen Gudrun är ett exempel på hur omfattande en sådan störning kan vara, men vi kan komma att behöva förbereda oss på avbrott med än mer långtgående konsekvenser. Att ha en beredskap för fredstida kriser som drabbar elförsörjningen är i sig viktigt, men till det kommer också risken att en antagonist medvetet angriper elförsörjningen i ett gråzonsläge eller i ett krig. Ett sådant angrepp skulle kunna genomföras helt och hållet inom cyberdomänen, och det vore i så fall inte första gången det sker. Med utgångspunkt i de cyberangrepp som skedde mot Ukrainas elförsörjning efter utbrottet av den väpnade konflikten i landet, undersöker vi i detta avsnitt av Folk och Försvar-podden hur elförsörjningen i Sverige kan bli en måltavla för liknande attacker, och vad det i så fall skulle innebära för det svenska samhället. Medverkar i podden gör David Lindahl, forskningsingenjör på Totalförsvarets forskningsinstitut, Mikael Toll, chef för enheten för trygg energiförsörjning på Energimyndigheten, och Erik Nordman, säkerhetsschef på Svenska Kraftnät. Podden är skapad och redigerad av Daniel Kjellén. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.
44:19
November 27, 2020
Ungas roll för fred och säkerhet: förutsättningar och utmaningar
Ungas roll för fred och säkerhet: förutsättningar och utmaningar
Mer än hälften av världens befolkning är idag under 30 år och dagens unga generation är den största någonsin. I länder påverkade av konflikt och väpnat våld är en majoritet av befolkningen unga och unga är en av de grupper i samhället som drabbas hårdast av väpnad konflikt - som drivs på flykt eller berövas möjligheter till utbildning och säkerhet. Inom säkerhetspolitiska sammanhang har unga oftast lyfts fram som ett problem som måste lösas. Många lockas in i våldsbejakande miljöer och ansluter sig till extremistiska och våldsbejakande organisationer, medan unga samtidigt under en lång tid har utgjort en förändringskraftig rörelse genom gräsrotsdrivna folkrörelser samt genom protester och demonstrationer runt om i världen. Ett tydligt erkännande för den ofta bortglömda åldersgruppen av unga vuxna, 18–29 år, var när FN:s säkerhetsråd år 2015 antog resolution 2250 om unga, fred och säkerhet. Resolutionen är den första i sitt slag och understryker vikten av ungas deltagande och inkludering för att bygga fred och säkerhet - en grupp som vanligtvis exkluderas från politiskt beslutsfattande. I år firar resolutionen fem år och tillsammans med den nära besläktade resolutionen 1325, kvinnor, fred och säkerhet, som i år firar 20 år, har dörren för mer inkluderande fredsprocesser öppnats. Sverige ligger i framkant inom området unga, fred och säkerhet. Trots detta menar ungdomsrörelser- och organisationer, både i Sverige och internationellt, att implementeringen av resolution 2250 inte är tillräckligt och att mer arbete krävs. Ännu har inga nationella handlingsplaner för att implementera agendan tagits fram, men flera länder, däribland Finland, arbetar för närvarande med att ta fram en handlingsplan som ska inkludera ungas perspektiv på fred och säkerhet, kopplat till ungas deltagande i samhällsdebatten och beslutsfattande. Konflikt, brottslighet och våld, samt socialt och ekonomiskt utanförskap kan påverka unga svenskar på en mängd olika sätt, lika mycket som väpnade konflikter kan påverka unga i konfliktdrabbade områden. I den svenska debatten lyfts ungas deltagande och inkludering i samhället ofta fram i samband med diskussioner om hur Sverige kan bekämpa extremism och minska risken för att unga lockas in i våldsbejakande miljöer, däremot nämns sällan kopplingen till ungas positiva roll som fredsfrämjare i en fredstida kontext som Sverige. Vad kan genomförande av unga, fred och säkerhetsagendan innebära för internationell fred och säkerhet? Hur har arbetet med att inkludera unga i processer för fred och statsbyggande sett ut i länder som Irak och Demokratiska Republiken Kongo? Vilka unga kommer att inkluderas, och hur kan svenska politiker och beslutsfattare arbeta med agendan, och i vilka sammanhang? Dessa och många fler frågor kommer att diskuteras i detta avsnitt av Folk och Försvar-podden. Medverkar gör Emelie Weski, vice ordförande för LSU- Sveriges ungdomsorganisationer, Julius Kramer som arbetar med unga, fred och säkerhet på Folke Bernadotteakademin, och Aria Nakhaei som är grundare och verksamhetsansvarig för det försvars- och säkerhetspolitiska nätverket Säkerhetsforum Väst. Podden är skapad av Hanna Waerland-Fager och redigerad av Amandah Andersson. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.
39:26
October 15, 2020
Afghanistan – finns en möjlig fredslösning?
Afghanistan – finns en möjlig fredslösning?
Få länder har varit lika krigsdrabbade som Afghanistan. Vilka konsekvenser kan ett tillbakadragande av internationella styrkor ha för situationen i Afghanistan? Vilket inflytande har Sverige på situationen i Afghanistan? För att diskutera dessa frågor pratar Folk och Försvar-podden med Jan Hallenberg ,forskningsledare på Utrikespolitiska institutet, Admir Skodo, forskare på Lunds universitet, och Andreas Stefansson, generalsekreterare för Svenska Afghanistankommittén. Podden är skapad av Zebulon Carlander och Maja Johnsson. Jingeln är skapad av Andreas Henningson.
34:23
June 17, 2020
Kärnvapenfrågan i en osäker omvärld
Kärnvapenfrågan i en osäker omvärld
Under våren var det tänkt att ickespridningsavtalets översynskonferens skulle anordnas i New York. På grund av coronapandemin har konferensen behövt skjuts framåt i tiden, men frågan om kärnvapen, nedrustning och ickespridning försvinner inte som viktiga frågor för internationell säkerhet och stabilitet. För att diskutera detta pratar Folk och Försvar-podden med Carl Magnus Eriksson som är departementsråd på Utrikesdepartementet, Josefin Lind som är generalsekreterare för Svenska läkare mot kärnvapen, och Mike Winnerstig som är chef för den säkerhetspolitiska enheten på Totalförsvarets forskningsinstitut. Podden är skapad av Zebulon Carlander och Maja Johnsson. Jingeln är skapad av Andreas Henningson.
39:16
June 03, 2020
Cybertotalförsvar - Hur ska det digitala samhället försvaras?
Cybertotalförsvar - Hur ska det digitala samhället försvaras?
Detta avsnitt handlar om hur Sverige ska rusta sitt cyberförsvar – både militärt och civilt, offentligt och privat. Vilka typer av angrepp sker idag, och vad kan vi förvänta oss i framtiden? Vad behöver myndigheter och företag göra för att skydda sig själva och resten av samhället? Vad är statusen på Försvarsmaktens och KTH:s cybercentrum? Vilken roll ha privatpersoner i det digitala försvaret? För att besvara dessa frågor har vi med oss Hans Arvidsson och Christoffer Karsberg från 4C Strategies och på länk David Olgart från Försvarsmakten, Pontus Johnson från Kungliga Tekniska Högskolan och Richard Oehme från Knowit Secure. Podden är skapad av Daniel Kjellén och Maja Johnsson. Jingeln är skapad av Andreas Henningson.
42:54
April 29, 2020
En säkerhetspolitisk plan B
En säkerhetspolitisk plan B
Diskussionen om en säkerhetspolitisk plan B kommer med stor sannolikhet att vara ett växande samtalsämne inom försvars- och säkerhetspolitiska kretsar. Hur ska Sverige navigera i en osäkrare tid? Vilka samarbeten borde vi prioritera? Vad kan Sverige göra för att värna sin säkerhet och nationella intressen?  För att diskutera ämnet pratar Folk och Försvar-podden med Robert Dalsjö, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, Björn Fägersten, senior forskare och chef för Utrikespolitiska institutets Europaprogram och Katarina Tracz, chef för tankesmedjan Frivärld. Podden är skapad av Zebulon Carlander och Maja Johnsson. Jingeln är skapad av Andreas Henningson.
34:22
April 08, 2020
Totalförsvarsövning 2020
Totalförsvarsövning 2020
Folk och Försvar-podden om Totalförsvarsövning 2020. Vad går övningen ut på och vad kan vi förvänta oss av övningsåret? För att svara på dessa frågor har vi intervjuat Camilla Asp, chef avdelningen för krisberedskap och civilt försvar på MSB och brigadgeneral Gabor Nagy, chef för totalförsvarsavdelningen i Försvarsmakten.  Podden är skapad av Daniel Kjellén och Maja Johnsson. Jingeln är skapad av Andreas Henningson. 
21:35
February 10, 2020
Om NATO
Om NATO
Folk och Försvar-podden om NATO. I intervjuer med Axel Wernhoff, chef för Sveriges ständiga delegation vid NATO och Dr Ian Davis från Stockholm International Peace Reserch Institute (SIPRI) tar vi reda på vad NATO egentligen är och vilken roll Sverige har i alliansen som ickemedlem men ändå aktiv partner. Podden är skapad av David Bruhn och Maja Johnsson. Jingeln är skapad av Andreas Henningson. 
27:54
November 27, 2019
Del 3/3: Sommaren när Sverige brann
Del 3/3: Sommaren när Sverige brann
Vilka är lärdomarna från de många stora bränderna 2018? Nu pågår utredningarna av och hos de inblandade för att lyfta fram vad som fungerade - och framför allt det som inte fungerade - under brandsommaren 2018. I det tredje och sista avsnittet av Folk och Försvar-poddens serie om sommaren när Sverige pratar vi med dem som fattade besluten - vilka erfarenheter drar de av det som hände och vad måste förändras? Podden är skapad av Kristoffer Alm Dahlin, Ebba Engelken, Hanna Tuvelius och David Bruhn.
25:49
November 09, 2018
Del 2/3: Sommaren när Sverige brann
Del 2/3: Sommaren när Sverige brann
Under sommaren 2018 upplevde Sverige den värsta torkan på många år och i värmeböljans spår kom skogsbränderna. Under juli månad var hundratals människor evakuerade på grund av lågorna som hotade deras hus och tusentals människor deltog på olika sätt i insatserna för att släcka bränderna. I tre avsnitt pratar vi med dem som på olika nivåer var med och fattade besluten och hanterade konsekvenserna av de värsta skogsbränderna som Sverige ställts inför i modern tid. I det andra avsnittet hör du mer om resurserna som behövdes - både människor, maskiner och materiel. Hur organiserades det? Vilka problem uppstod och hur löste man dem? Podden är skapad av Kristoffer Alm Dahlin, Ebba Engelken, Hanna Tuvelius och David Bruhn.
28:42
October 25, 2018
Del 1/3: Sommaren när Sverige brann
Del 1/3: Sommaren när Sverige brann
Under sommaren 2018 upplevde Sverige den värsta torkan på många år och i värmeböljans spår kom skogsbränderna. Under juli månad var hundratals människor evakuerade på grund av lågorna som hotade deras hus och tusentals människor deltog på olika sätt i insatserna för att släcka bränderna. I tre avsnitt pratar vi med dem som på olika nivåer var med och fattade besluten och hanterade konsekvenserna av de värsta skogsbränderna som Sverige ställts inför i modern tid. I det första avsnittet fokuserar vi på vad det egentligen var som hände. Varför brann det så kraftigt? Vad har vi lärt oss från den stora skogsbranden 2014? Vilken roll spelade frivilliga krafter och varför är italienska brandflygplan och polska brandmän en viktig del av svensk krisberedskap? Podden är skapad av Kristoffer Alm Dahlin, Ebba Engelken, Hanna Tuvelius och David Bruhn. 
21:22
October 22, 2018