Förändra podcast

2023 markerar 20 årsjubileumet för den största strejken bland offentliganställda i Sveriges historia. Under fem vårveckor 2003 tog Kommunal ut över 80 000 personer i strejk inom olika yrkesgrupper så som barnskötare, sopåkare, vårdbiträden och vaktmästare. Kristin Linderoth som skrivit en doktorsavhandling om strejken är med i Förändra podcast för att diskutera vad som hände och vad strejken har att lära oss idag.

Egil Karlow samtalar med Rikard Erlandsson om genus, vetenskap och samhällsförändring. Rikard har en mångårig bakgrund inom DNA-forskning men har på senare år gått över till genusvetenskapen. Diskussionen är inspirerad av Kajsa Ekis Ekmans bok ”Om könets existens” och debatter i transfrågan, men fokuserar inte i huvudsak på detaljer utan på de djupare analyserna av hur vi kan förstå verkligheten för att förändra den. Det rör sig mycket kring frågor om huruvida och i vilken mån det finns objektiva sanningar, synen på vetenskapen som bärare av ”ren fakta”, förhållandet mellan hur verkligheten verkligen är respektive hur vi förstår den och ytterst hur detta förhåller sig till kampen för att förändra samhället.

I avsnittet refereras bland annat till:  

Om könets existens – Kajsa Ekis Ekman

Genusdoktrinen – Ivar Arpi, Anna-Karin Wyndhamn

Hur kan uppgivenhet inför en ohälsosam arbetsmiljö på jobbet vändas till en känsla av kollektiv beslutsamhet bland arbetskollegor? En sådan förändring var Håkan Siljehag som skyddsombud på ett bussgarage med och skapade. Det här avsnittet handlar om hur personal kan utveckla en gemensam styrka som på samma gång förändrar arbetsvillkor som den förändrar dem själva. Avsnittet handlar också om hur de mäktiga krafter som står emot och försöker förhindra sådana förändringar. När fler blev aktiva och ställde krav på bussgaraget fick de även en fackliga byråkrati emot sig. Håkan blev själv hårt attackerad och hotad med bland annat uppsägning. 

Håkan Siljehag som är gäst i programmet har skrivit om sina erfarenheter av facklig kamp i bokserien Folkrörelse på arbetsplatserna. Det är en bokserie som lyfter fram exempel på hur arbetare kan bygga en kollektiv styrka underifrån genom att aktiverar och involverar medlemmarna i den fackliga verksamheten.

Sovjetunionens fall innebar slutet för kalla kriget. Vi fick se en period av globalisering, nedrustning och internationell avspänning. Men hur kom det sig att världen sedan backade tillbaks in i en situation av ökade internationella konflikter? Gäst i programmet är Jonathan Clyne, doktor i nationalekonomi och en av författarna till antikrigsboken Draksådd. Samtalet handlar om onda spiraler av protektionism som i perioder drivit världen in i kriser och krig. I dag bidrar, menar Jonathan Clyne, USA:s dalande roll som global supermakt till en sådan utveckling. På den mer positiva sidan beskriver han också motverkande krafter som dämpar möjligheter till mer omfattande krig i dag jämfört med för hundra år sedan.

Djupdykning i kriget i Ukraina utifrån historiska, globala, ekonomiska och sociala perspektiv. Hur kan våldets och splittringens logik brytas? Vi återknyter till förra avsnittet som handlade om den tidiga arbetarrörelsens internationalism och aktiva kamp mot krig. För att diskutera detta är Erik Andersson åter tillbaka som gäst. 

Referenser i avsnittet: 

Storkonflikten 1980 är den största arbetsmarknadskonflikten i sveriges historia, räknat till antalet indragna. Konflikten blev ett rejält nederlag för näringslivets försök att skära ner löner och offentliga utgifter. Uppslutningen för fackföreningarnas krav var enormt. Lena Ericson Höijer som nu är sektionsordförande för Kommunal Stockholm Mitt var vid storkonflikten nyvald sektionsordförande. Hon berättar om hur hon själv överraskades av den stora kampviljan – om överfulla strejkmöten och om känslan av att segra. Diskussionen handlar också om efterspelet efter konflikten – om hur nyliberala idéer vann allt mer mark inom politiken och hur offentliganställda fortsatte att bjuda ett starkt motstånd mot försämringar.